Nytt forskningssamarbete ska trygga välfärden för fiskar under slakt

Lax är den art vi importerar och äter mest av i Sverige.

Idag finns inte tillräcklig kunskap om hur fiskar på ett säkert sätt ska bedövas i samband med slakt eftersom det är omöjligt att se på en fisk om den är medvetslös eller bara paralyserats. Detta leder till att många fiskar är vid medvetande när de avlivas. Därför startar Sveriges lantbruksuniversitet, SLU och organisationen Djurskyddet Sverige ett internationellt forskningsprojekt för att utveckla en metod för att avgöra om en fisk är bedövad före avlivning. Hur effektiv en bedövning har varit kommer att bedömas genom mätningar av fiskarnas hjärnaktivitet. Detta kommer att bidra med kunskap som är nödvändig för att förbättra fiskars välfärd världen över.

Fiskuppfödning är en av de snabbast växande industrierna för djuruppfödning i världen. Man räknar med att över 150 miljarder uppfödda fiskar dödas för att bli mat varje år. Precis som däggdjur kan fiskar bli stressade och känna smärta. Enligt djurskyddslagen måste alla djur som slaktas bedövas först och de ska dessutom skyddas från onödigt lidande. Bedövningen ska snabbt göra djuret medvetslöst och medvetandet får inte återkomma. Detta gäller även fiskar. I Sverige är det fortfarande tillåtet att bedöva fiskar med koldioxid, detta trots att metoden visat sig åsamka fisken mycket stress och smärta och det tar väldigt lång tid innan de förlorar medvetandet. 

För att kunna avgöra om fisken är bedövad eller inte behövs mätning av hjärnaktivitet. Hur fisken ska bedövas måste också anpassas till vilken fiskart det gäller och olika parametrar såsom vattentemperatur eller storlek på fisken. Albin Gräns, doktor i zoofysiologi och forskare på SLU, kommer att leda forskningsprojektet. Han och hans team har utvecklat en icke-invasiv teknik för att mäta hjärnaktivitet via mätningar av EEG hos fisk och har med hjälp av denna kunnat visa att det finns allvarliga välfärdsbrister med flera bedövningstekniker och avlivningsrutiner. Resultaten skulle kunna innebära att fiskar idag strupskärs och rensas utan att de är ordentligt bedövade, vilket både är olagligt och leder till oacceptabelt lidande. 

– Vi har tidigare kunnat visa att det finns kunskapsluckor kring fiskars medvetande och hur fiskar bedövas. Nästa steg i kunskapsutvecklingen är att ta reda på hur olika bedövningsmetoder fungerar i praktiken och för detta måste vi hitta ett sätt att kunna göra mätningen av hjärnaktivitet ute i verkligheten, inte bara på forskningslabb, säger Albin Gräns, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Djurskyddet Sverige har länge drivit frågan kring fiskars välfärd och har stor erfarenhet av politisk påverkan och kommunikation både nationellt och internationellt. Ett av organisationens krav är att den så plågsamma koldioxidbedövningen byts ut. För att kunna ändra lagstiftningen och ge råd till fiskuppfödare, måste man ta reda på vilka metoder som är snabba, stressfria och uppfyller lagstiftningen.

– Genom att kombinera SLU:s och Djurskyddet Sveriges olika expertområden i det här projektet hoppas vi kunna minska lidandet hos miljontals fiskindivider och bidra till en förändrad lagstiftning och tydliga råd till de som föder upp fisk, säger Emma Brunberg, sakkunnig på Djurskyddet Sverige.