Ett av de forskningsprojekt som får medel från Djurskyddet Sveriges stiftelse kommer att undersöka på vilket sätt svenska föl avvänjs från sina mödrar idag, med syftet att få till en förändring.Hur ska föl avvänjas på bästa sätt? Varför hålls försöksmöss ensamma? Och hur påverkas kycklingar av att aldrig ha kontakt med sin mamma? Dessa frågeställningar ska tre olika forskningsprojekt svara på efter att bli först ut med att få bidrag från Djurskyddet Sveriges forskningsstiftelse.
Lösningen på problem som dessa finns ofta hos forskarna, men det saknas medel för att finansiera forskning om djurs välfärd. Djurskyddet Sverige startade därför en forskningsstiftelse tidigare i år för att konkret kunna bidra till forskning som gynnar djuren. Till årets ansökningsomgång kom det in 15 ansökningar, varav tre projekt får dela på 700 000 kronor.
Många föl avvänjs för tidigt och abrupt från sina mödrar, vilket gör att det är en av de mest stressande livshändelserna för en häst. Anna Lundberg, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet vill undersöka på vilket sätt svenska föl avvänjs idag med syftet att få till en förändring.
Försöksmöss hålls ofta ensamma, trots att det påverkar deras mående negativt. Möss är det vanligaste däggdjuret som används i biomedicinsk forskning och ska enligt lag hållas i grupp, förutom vid speciella omständigheter. Elin Weber, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, får bidrag för att kartlägga varför mössen hålls ensamma för att på sikt kunna skapa tydliga riktlinjer.
En kyckling behöver också en mamma. En av de största stressfaktorerna för lantbruksdjur är att de tidigt berövas kontakten med sina mödrar. Per Jensen, professor vid Linköpings universitet, tilldelas medel för ett projekt med kycklingar i fokus där han kommer att undersöka betydelsen av en modersanknytning genom användning av rörliga modeller.
– Vi tror att detta kommer ge stor och långsiktig effekt på hästars, möss och kycklingars välfärd och är oerhört glada och stolta över att kunna möjliggöra dessa tre viktiga forskningsprojekt, säger Emma Brunberg, sakkunnig på Djurskyddet Sverige och ansvarig för forskningsstiftelsen.
Forskningsstiftelsen ger ekonomiskt stöd till projekt som syftar till att främja djurs välfärd och som går i linje med Djurskyddet Sveriges ändamål att verka för ett samhälle där människor visar respekt och medkänsla för alla djur. Något som de tre projekten uppfyller med råge.
– Vi har fått in flera fantastiska ansökningar och hade önskat att kunna stötta fler, men jag tror samtidigt att de projekt som fått medel kommer att kunna bidra till kunskap som gör stor skillnad, säger Åsa Hagelstedt, generalsekreterare Djurskyddet Sverige.
Djurskyddet Sverige är med sina drygt 11 500 medlemmar en av Sveriges största djurskyddsorganisationer. Vi är en rikstäckande organisation med 42 anslutna djurskyddsföreningar. Organisationen har arbetat ideellt i över hundra år för att hjälpa djuren och stärka djurskyddet. Vår vision är ett samhälle där människor visar respekt och medkänsla för alla djur. Vi jobbar för att alla djur ska behandlas väl, oavsett om de lever vilt, hålls för människans sällskap eller föds upp för att bli eller producera mat. Alla djur ska ha rätt att utföra sina naturliga beteenden och skyddas från lidande. När djur avlivas eller slaktas ska det ske fritt från rädsla och smärta. Djurskyddet Sverige är en partipolitiskt obunden organisation. Det innebär att organisationen inte är ekonomiskt knuten till ett parti och att den inte är bunden till beslut som som fattats av ett politiskt parti.
Powered by Notified