Konsumenter ges inte möjlighet att göra djurschyssta val vid köp av nötkött

Djurskyddet Sverige lanserade för ungefär ett år sedan konsumentguiden Handla Djurschysst. Syftet med guiden är att hjälpa konsumenter att göra val som gynnar god djurvälfärd. Sedan tidigare innehåller Handla Djurschysst bedömningar för gris, ägg, kyckling och mejeriprodukter och nu lanseras även nötkött. Tyvärr får inget ursprungsland eller märkning full pott och det är svårt att veta vad märkningarna faktiskt innebär. Detta för att nötkött kan komma från djur som omfattas av olika regelverk.

– För konsumenterna är det svårt eller rent av omöjligt att veta hur djuren har haft det, även när man väljer svenskt kött, säger Anna Lundvall, sakkunnig på Djurskyddet Sverige.

Vissa nötkreatur hålls uppbundna stora delar av sina liv. Tjurar omfattas inte av beteskravet och hålls oftast inomhus hela sina liv och vissa djur hålls på spaltgolv trots att det är bevisat att det inte är i linje med bra djurvälfärd. Även djur från mjölkindustrin slaktas och blir nötkött. För att mjölken ska kunna tas tillvara skiljs kalvarna från kon tidigt och hålls ensamma under den första tiden av sina liv.

KRAV-märkt nötkött får högsta poäng. Men inte heller de lever upp till kraven som konsumentguiden Handla Djurschysst ställer på djurvälfärd.

– Det går inte att veta om köttet kommer från mjölkindustrin eller om det är från betande nötkreatur. KRAV-djur som föds upp för köttproduktion får till exempel gå ute och hålls inte på spaltgolv. Men de KRAV-djur som används inom mjölkproduktionen får fortfarande hållas uppbundna och kalvarna skiljs från korna tidigt och hålls ensamma de första veckorna. Detta syns idag inte på förpackningen och det är därför svårt för konsumenten att göra ett aktivt val för att välja köttprodukter från betande djur, säger Anna Lundvall.

Enligt en YouGov-undersökning som gjordes 2021, önskar 64% av konsumenterna en tydligare märkning som exempelvis visar om djuren vistats ute. Beteskravet är ett starkt mervärde för hela den svenska livsmedelsproduktionen och nödvändigt för att djurskyddslagens krav på naturligt beteende ska uppfyllas. Det finns exempel på andra produkter där det är tydligt hur djuren har hållits. Det tydligaste är äggproduktionen, där märkningen tydligt visar om hönan levt i bur, frigående eller med tillgång till utevistelse.

– Djurskyddet Sverige vill att det införs en märkning för nötkreatur där det framgår hur djuren har fötts upp, om djuren har haft tillgång till en liggplats med helt golv och att de inte varit uppbundna samt om de fått gå på bete och i vilken omfattning, avslutar Anna Lundvall.

Handla Djurschysst
Konsumentguiden Handla Djurschysst hjälper konsumenter att fatta medvetna beslut. Att handla i betydelsen agera djurschysst kan innebära att helt avstå köp om konsumenten anser att det är för många osäkerhetsfaktorer för att hen ska kunna avgöra om djuret hållits på ett acceptabelt sätt.

Läs mer på www.djurschysst.se